|
|
Påskön
| "Efter en trevlig flight med Lan Chile, där de visade filmen "Rat Race", så kom vi fram till Påskön. Vi möttes vid flygplatsen och fick halsband av blommor. De skjutsade oss sedan till vårt hotell som hade en vacker utsikt över havet (hotell Iorana)." |
 |
 |
"Vi frågade om det var något mer inplanerat samma dag (klockan var c:a 14.00 då vi kom till hotellet), eftersom vi hade köpt ett helt Påskö-paket med guidning mm (men inte fått något schema). De svarade nej, så vi gick till rummet. Enormt sugen efter att få se en av de berömda statyerna så bestämde jag mig för att gå ut och leta. Fredrika valde att stanna på hotellrummet, så att de enorma blåsorna hon drog på sig i Santiago skulle få en chans att lägga sig. Enormt laddad började jag klättra över den närmsta höga kullen, i förhoppning om att hitta någon staty på den andra sidan. Till mitt stora förtret fann jag bara en högre kulle. |
| Efter c:a sju kullar (var och en högre än den föregående), tre staket, enorm värme och hög luftfuktighet så kom jag uttorkad (vattnet jag hade med mig tog snabbt slut) fram till en grusväg. Eftersom marken varit ömsom bränd med små vassa buskar, ömsom fylld med snår, så var mina ben fyllda av ett oräkneligt antal rispor och småsår. Men på andra sidan fick jag min belöning! Där låg den enormt vackra vulkanen Rano Kau, vilken är den vulkan på Påskön med störst krater (1.6 km i diameter!). Påskön är för övrigt fylld med vulkaner och hela ön i sig är en vulkanö. |
 |
 |
Väl tillbaka på hotellet hittar jag inte Fredrika, men däremot en lapp där det stod: "Har åkt på en tur. Puss. Vet ej när jag är tillbaka." Förvillad bestämde jag mig för att gå ner till stadens centrum, 25 minuters gångväg från vårt hotell. Efter en runda där gick jag hemåt igen (en annan väg än tidigare) och där hittade jag till slut en staty! När jag kommit tillbaka satt jag trött och apatisk och väntade på att Fredrika skulle dyka upp. |
Lite senare kom hon, och berättade att de, en knapp halvtimme efter att jag hade gått iväg, hade kommit och hämtat henne vid poolen för att ta henne på en av våra guidade turer (trots att den som hämtade oss från flygplatsen sade att det inte var något mer den dagen). De hade tagit henne till stadens muséum och till att se en massa statyer..."
 |
"Efter detta fick vi komma till Rano Raraku, vulkanen där alla statyer tillverkades innan de fraktades ut till respektive plats på ön. Här var det fullt av statyer ståendes i vulkanens slänt." |
 |
| "I berget fanns en staty som de kallar för Jätten, som aldrig blev avslutad. Den är 21 meter hög och väger runt 180 ton. Som jämforelse är de flesta statyerna fem till sju meter, och den längsta statyn som har blivit uttransporterad till sin plats är elva meter." |
 |
| "För att förtydliga: stayerna heter Moais, varav en del är långörade. En Ahu är en stenplattform med en eller flera Moais på sig. De Moais med huvudbonad ansågs ha högre ställning än de andra." |
 |
"Helt otroligt! Jag finner inte ord för hur fantastiskt det är att vandra omkring bland dem!" |
 |
"Vi mötte arkeologen Claudio Cristino vid Ahu Akivi (se ovan), som vi såg på Vetenskapens Värld en knapp månad innan vi åkte hemifrån. Han var bl a med och restaurerade Ahu Tongariki, ett projekt som tog fem år. |
 |
| Han var även chefsarkeolog för projektet då de gjöt en egen staty och provade på olika sätt att frakta den över ön, för att försöka återskapa och komma på hur öborna ursprungligen förflyttade dem." |
|
|
